Roland Moberg, senior forskare vid avdelningen för botanik vid Evolutionsmuseet i Uppsala, har varit engagerad i Linnéstigarna sedan 1978 och berättade vid ett föredrag för Linnés vänner den 17 november 2015 om Linnéstigarnas bakgrund, historia, och nutid.  Linnéstigar – herbationer – i Uppsalatrakten Under sin tid i Holland fick Linné höra talas om utflykter med studenter som han förstod var en viktig möjlighet för att lära ut kunskaper om naturens alla tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Återkommen till Sverige startade han

Kaktusar – Från Linnés Species Plantarum till dagens The New Cactus Lexicon   Föredrag av Mats Hjertson den 28 september 2015 Kaktusfamiljen är, med ett undantag,  en rent amerikansk växtfamilj som omfattar ungefär 1500 arter i omkring 125 släkten. Utbredningen sträcker sig från Kanada i norr till Patagonien i södra Sydamerika. En art finns förutom i Mellan- och Sydamerika dessutom även i Östafrika, Madagaskar och Sri Lanka. När Linné publicerade Species Plantarum 1753 kände han bara till 22 arter som

Linnés vänner har instiftat en årligen återkommande Gunnar Petersson föreläsning, för att hedra minnet av föreningens initiativtagare Gunnar Petersson (1927-2013). Ämnet för årets föreläsning 2015 var fäbodarnas musik och talare var Anna Ivarsdotter, professor emerita vid Institutionen för musikvetenskap. I anslutning till föreläsningen anordnades också trevligheter i form av vin, snittar och mingel för föreningens medlemmar. Runt 45 personer deltog. Så här sammanfattar Anna själv sitt föredrag: ”Sången i skogen – skogen i sången” Kvinnors musik har genom sekler främst varit hemmets och familjens nära musik

Torsdagen den 1 oktober träffades ett arbetssuget gäng från Linnés vänner i Linnéträdgården för att hjälpa till att vinterförbereda trädgården efter säsongen. Målet för dagen var att gräva skötselgång längs stora paradrabatten i trädgårdens mittaxel och att begränsa de perenner som växer där som blivit allt för stora. Arbetet gick fort så vi hann även med att plocka bort alla uppbindningspinnar, sortera dem och bunta dem i längdordning. Nu ligger de i förrådet redo för våren. Ett jättejobb som trädgårdsmästarna

Den 15 augusti 2015 besökte Linnés vänner det gamla järnbruket Lövstabruk i Tierps kommun i nordöstra delarna av Uppland. [Best_Wordpress_Gallery gallery_type=”image_browser” theme_id=”1″ gallery_id=”4″ sort_by=”order” order_by=”asc” show_search_box=”0″ search_box_width=”180″ image_browser_width=”1000″ image_browser_title_enable=”1″ image_browser_description_enable=”1″ thumb_click_action=”undefined” thumb_link_target=”undefined” popup_fullscreen=”0″ popup_autoplay=”0″ popup_width=”1000″ popup_height=”500″ popup_effect=”fade” popup_interval=”5″ popup_enable_filmstrip=”1″ popup_filmstrip_height=”70″ popup_enable_ctrl_btn=”1″ popup_enable_fullscreen=”1″ popup_enable_info=”1″ popup_info_always_show=”0″ popup_enable_rate=”0″ popup_enable_comment=”1″ popup_hit_counter=”0″ popup_enable_facebook=”1″ popup_enable_twitter=”1″ popup_enable_google=”1″ popup_enable_pinterest=”0″ popup_enable_tumblr=”0″ watermark_type=”none” watermark_link=”http://web-dorado.com”] Bilder: Se bildspel ovan! Lövstabruk är ett av många järnbruk i Uppland. Bruket, som en gång var Sveriges största, har en intressant historia och en välbevarad

  Botans dag är ett återkommande evenemang i Botan då trädgården fylls av växt- och matmarknad, odlartävling och pelargonutställning. Trädgårdens personal finns på plats och svarar på frågor, håller visningar och njuter av att få möta sina besökare. 2015 års Botans dag gick av stapeln den 29 augusti. I år, liksom tidigare år, bemannade Linnés vänner tillsammans med Uppsala trädgårdsamatörer ett eget torgstånd. Besökarna möttes där av ett alltid lika glatt och trevligt gäng som informerade om föreningen, delade ut information

Den 14 april samlades en arbetsglad styrka på 9 linnevänner för att vårstäda i Linnéträdgården inför säsongsöppnandet den 1 maj. På programmet stod avtäckning av buxbomshäckarna.  Varje höst bäddas häckarna med löv och täcks med granris, eller som i år med skuggväv. Det gör vi för att de inte ska frysa sönder eller för att den tidiga vårsolen inte ska få de gröna buskarna att börja fotosyntetisera medan tjälen fortfarande är i marken – då torkar de nämligen och dör.