Linnés vänners pris 2022 tilldelas entomologen Björn Cederberg, ”för hans folkbildande verksamhet som entomolog och det ideella arbetet för våra vildbin med särskild inriktning på humlorna.”

Björn Cederberg är en av vårt lands mest framstående och mest utåtriktade entomologer med en bredd i kunskapen som få andra. Han har ägnat en stor del av sitt liv både yrkesmässigt och ideellt åt våra vildbin särskilt humlorna.

Björn har haft stor betydelse för naturvård och areella näringar genom att han under flera decennier arbetat med synnerligen viktiga frågor och aktivt och generöst i Carl von Linnés anda delat med sig av sitt kunnande med ett smittande engagemang. Han har alltid sett folkbildning och forskningsinformation som mycket viktig och har engagerat sig mycket i information och utbildning gentemot näringar, myndigheter, allmänhet och gentemot amatörentomologer. Han har genom sitt mångåriga ideella folkbildningsarbete ute i fält hos många väckt till liv ett intresse för entomologi och om pollinatörer i synnerhet.

Björn Cederberg är biolog från Uppsala universitet (1974) och blev fil lic i entomologi (1990) med en avhandling om feromoner och beteenden hos humlor och snylthumlor. Han arbetade som universitetslektor vid Uppsala universitet 1974-78, lektor vid Mora folkhögskola 1979-95 och som konsulent vid ArtDatabanken vid SLU från 1995 till sin pensionering. Han har varit ordförande i Sveriges Entomologiska Förening under 4 år och i Dalarnas Entomologiska Förening (som han grundat) i 19 år.

Två huvudsakliga ämnesområden kan urskiljas i Björns verksamhet: pollination med vilda pollinatörer samt hoten mot insektsfaunan. När det gäller hotade insektsarter hade Björn ett omfattande ansvarsområde vid ArtDatabanken och i rödlistningsarbetet ansvarade han för nära hälften av Sveriges insektsfauna – något som verkligen visar hans unika bredd.

Genom att mer än någon annan och som en av de första lyfta fram hoten mot insektsfaunan i allmänhet och mot pollinatörer i synnerhet har han gjort en viktig pionjärinsats som också är av ekonomisk betydelse. Han är alltid beredd att inte bara presentera hot utan också föreslå lösningar om sådana finns. Hans entusiasm och engagemang är aldrig sinande. När Riksmuseet gick ut med felaktig information med anledning av att engelska forskare ville hämta 100 drottningar av vallhumla till England och därigenom förorsakade något av en folkstorm, agerade Björn snabbt. Han sammanställde ett sakligt och korrekt material som bara efter någon dag gick ut till media samt lyckades i samarbete med Jordbruksverket och Lunds universitet direkt gå ut i pressen med handfasta förslag till positiva åtgärder som gynnar humlefaunan i jordbruket.

Björns arbete sträcker sig över ett brett område och inkluderar forskning, kunskapssammanställning och kunskapsförmedling, bedömningar av hotstatus i rödlistearbetet, experthjälp åt myndigheter, medverkan i svenskt och europeiskt Natura 2000-arbete, representant för Sverige i SWG (Scientific Working Group) och medverkan i EU-kommissionens utvärderingsmöten. Som pensionär har han fortsatt sitt arbete ideellt och han är initiativtagare till Det Svenska Vildbiprojektet och har nyligen varit med att starta arbetet med en europeisk rödlista för vilda bin. Han har författat ett hundratal faktablad för rödlistade insektsarter, tillgängliga på Artdatabankens hemsida. Han har som författare eller medförfattare publicerat en lång rad uppsatser, skrifter, rapporter och böcker av vilka vi särskilt vill nämna:

1997. De trädbärande impedimentens betydelse för rödlistade arter. ArtDatabanken, SLU.
1998. Vilda bin.I: Pollination – Är den nödvändig för landskap och odling? KSLAsTidskr. 138(3)
1999. Swedish animals and plants in the European network Natura 2000. ArtDatabanken 160 sid.
2000. Grödor och vildbin i Sverige – Kunskapssammanställning för hållbar utveckling av insektspollinerad matproduktion och biologisk mångfald I jordbrukslandskapet. Rapport Jordbruksverket. 42 sid.
2001. Vildbin och fragmentering – Kunskapssammanställning om situationen för de viktigaste pollinatörerna i det svenska jordbrukslandskapet. Rapport Jordbruksverket. 33 sid.
2002. Nyskapande av livsmiljöer och aktiv spridning av vildbin. Rapport Jordbruksverket. 26 sid.
2003. Det Svenska Vildbiprojektet – Restaurering av en Ekologisk Nyckelresurs. Jordbruksverket.

Två viktiga böcker är
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror – getingar 2012, (medförfattare) och
Mossberg B & Cederberg B. 2012. Humlor i Sverige. Bonnier Fakta. Ca 180 sid.

Priset delades ut av ordförande Ann-Mari Jönsson i samband med Linnés vänners Vårkväll den 8 juni, 2022, och består av ett diplom samt prissumman 5000 kr.